"Josef är som en liten bäver i sin balja"

Namn: Pär Laurén

Ålder: 32 år

Bor: Gävle

Familj: Sambon Anna-Sara Nordell och sonen Josef, 1 år.

Gör: Lärare på Thorén Business School i Gävle. Just nu föräldraledig fyra dagar per vecka och på jobbet en dag.

MÅNDAG

Josef vaknade halv sex, pigg och glad som oftast. Det första han gör när han vaknar är att peka på saker, oftast taklampan, och tjuta lyckligt. Vi har skaffat oss en fin morgonrutin, Josef och jag. Först sätter jag på någon fin musik, idag blev det Frank Zappa. Sedan lägger jag ut ett täcke på golvet och intar ryggläge varpå Josef använder mig som klätterställning. Han slänger sig oupphörligt över mig hit och dit. Ibland blir han lite för djärv och landar på näsan, smällar man får ta.

Det är för övrigt en fin morgon idag, ett lätt duggregn. Under graviditeten pratades det en hel del om den stundande ”sömnbristen” och som småbarnsförälder bombarderas man av halvgalna sova-hela-natten tips. Visst är det är jobbigt med sömnen stundtals, men varför berättade ingen för mig hur många oväntat fina gryningar jag skulle få bevittna som småbarnsförälder?

Väckte Anna-Sara vid sjutiden eftersom jag var tvungen att arbeta lite på förmiddagen. Jag är endast pappaledig 80% vilket innebär ungefär en dags jobb i veckan. Trodde att det skulle kännas skönt att jobba lite grann för att inte kom ifrån det helt, men har inte lyckats känna samma arbetsglädje som jag brukar. Fördelen med upplägget att jag kan dryga ut min föräldraledighet till ett helt läsår. Mötte upp Anna-Sara och Josef framåt eftermiddagen och vi tre tog en lång skön promenad. När vi kom hem fick Josef bada, vilket alltid är en upplevelse, då han plaskar som en vansinnig i baljan. Man blir såklart dyngsur! Han är som en liten bäver i sin lilla balja, förmodligen kommer blir han en god simmare om några år.

Framåt sjutiden började Josef bli lite kinkig vilket innebär att det är vällingdags. Han har alltid varit rätt lätt att få i säng på kvällen, vilket till viss del uppväger hans tidiga morgnar. Jag själv gick och lade mig vid halvniotiden (!) och somnade in till Anna-Saras småplock i lägenheten. Somnar alltid som en stock när jag slipper ha nattberedskap, vi kör varannan natt.

TISDAG

Idag var det Anna-Saras tur att ta upp Josef så jag fick sova till åttatiden då hon gick till jobbet. Josef sov lite oroligt i natt, vaknade flera gånger när nappen ramlat ur. Även fast det var Anna-Saras natt så vaknar jag ändå. Vi bor så litet och förutom vi har inga dörrar i vår lägenhet, förutom ytterdörr och till toaletten. Det tär lite på krafterna när nätterna blir upphuggna, kan faktiskt inte minnas när jag sov en hel natt senast. Efter lite allmän smålek hemma klädde vi på oss för en långpromenad i vagnen. Josef somnar som regel omedelbart när man tar ut honom på promenad förmiddagen. Jag har under våra promenader upptäckt podradions storhet. Min personliga favorit just nu är p3-dokumentär, perfekt när man traskar runt med vagnen i småregnet.

Idag valde jag dokumentären om Ebbe Carlsson-affären vilken får mig att småskratta lite då och då. En mycket märklig man, den gode Ebbe. Josef sov skönt hela promenaden och vaknade lagom till vi kom tillbaka till vårt kvarter. Perfekt timing. Jag är förövrigt lite småhönsig som pappa, måste t.ex. med jämna mellanrum titta under regnskyddet och se så att nappen rör sig. Gör den inte det pickar jag lite på den fast jag vet att man inte ska störa sovande bebisar. När Anna-Sara kom hem från jobbet hade jag och Josef lagat en enklare vegetarisk tacobuffé som vi högg in på alla tre.

Josef slafsade runt med bitar av guacamolefyllda wraps och verkade njuta i fulla drag med mat i hela ansiktet. Vi borde kanske bli bättre på att vänja Josef med haklapp, det är i stort sett endast när han är hos sina far och morföräldrar som det är rutin. Slappt av oss, minst sagt. Kan redan tänka mig hur utvecklingssamtalen på dagis kommer att låta. Anna-Sara fick ta läggningen idag medan jag tog hand om resterna efter vårt tisdagsparty. En mycket bra dag!

ONSDAG

 Idag fick vi all tre en sovmorgon då Josef häpnadsväckande nog valde att sova till halv åtta vilket inte hör till vanligheten. Mycket lägligt, då det var min tur att gå upp. Anna-Sara var ledig idag och åkte ut till huset vi nyligen köpt på halvvishan utanför Gävle. Vi har känt ett tag att det är dags att lämna vår älskade lägenhet på 48 kvadratmeter bakom oss och nu hade vi äntligen tur att vinna en budgivning som låg inom vår budget. Josef behöver mer yta nu när han börjat gå, och vår familj är långt ifrån färdigväxt än. Huset är jättefint, men det allt är original från 1977 så finns en del att göra innan vi flyttar in b.la lägga nytt golv i hela huset, nya dörrar, nya tapeter, nya badrum, nytt kök samt installera värmepump. Som tur är har vi fina vänner som hjälper oss med allt möjligt, idag var det Jennie som hjälpte till (se bild). Anna-Sara är en naturbegåvning när det kommer till alla former av hantverk, hon är verkligen helt otroligt. Önskar att jag kunde säga detsamma om mig, men min styrka ligger nog på annat håll. Efter Anna-Sara åkt för att fixa huset promenerade jag och Josef ner på stan. Efter snabb visit på musikbiblioteket där vi lånade massa jazz, mötte vi upp min gode vän William och hans brorson Aron på Musikhuset.

Josef fick sig en inspirerande elbaslektion av Aron medan William kompade killarna på trummor. Om Josef någon gång i framtiden uppvisar minsta intresse för musik skall jag överösa honom med alla möjliga instrument, saxofon naturligtvis undantaget. Efter vår ”jamsession” tog vi en snabb fika på Kafé Spegeln, sen gick vi hem, eller rättare sagt jag gick, Josef sov. När vi kom hem tokade vi till det med ännu ett vilt bad med efterföljande nakenfis-spring resten av kvällen. Det är härligt att vara pappaledig nu när man börjar komma in i det. Torsdag Anna-Sara gick upp med Josef idag innan jobbet så jag fick sova lite extra. Ute faller första blötsnön, riktigt rövarväder. I vanlig ordning blev det täckesgos på vardagsrumsgolvet när Anna-Sara gått, idag fick det dock bli p1-morgon på radion medan Josef med vild glädje klättrar över mig. Han har kommit på hur man stänger av och på radion vilket var kul och gulligt i början men nu är det aningen frustrerande. Samma sak när han började slänga saker - roligt när vi kastade en boll fram och tillbaks, men inte lika kul när han tar tyngre träsaker och kastar på mig när jag ligger på golvet. Försöker markera att det inte är ok, men han tror att jag leker och tjuter bara förnöjt. Framåt lunchtid tog Josef och jag bussen ut till mina föräldrar som bor en bit utanför stan. Faktiskt första gången jag åkte buss med Josef. Enligt vad jag minns när jag själv åkte buss regelbundet var att folk med barnvagn fick åka gratis. Har jag drömt det? Låter ju för bra för att vara sant, väldigt svenskt. Nu är det i vilket fall fullpris som gäller på X-trafik. Josef blev på strålande humör när han fick se sin farmor och farfar och de stora ytorna i deras hus gör underverk för Josefs gång. Han öser fram och tillbaks mellan rummen. Ibland blir han lite övermodig och nästan småspringer, vilket ibland slutar med ett fall på näsan.

Han är fantastiskt fin när han knotar runt med gåvagnen som vi lastat med mjölpåsar för att ge den lite mer stabilitet. Helt otroligt egentligen, känns som det var igår han låg där i BB´s platsvagn med sugklockemärke i bakhuvudet. Det är för övrigt en otrolig tillgång för oss att vi har våra föräldrar på nära håll, hjälpen vi får är helt ovärderlig. Tog bussen hem framåt eftermiddagen och lagade middag lagom till Anna-Sara kom hem jobbet. Man har blivit en riktig hemmaman! Efter maten busade Josef runt i lägenheten tills det var dags för sängen.

Pär Laurén är gymnasielärare i Gävle

FREDAG

Min tur att gå upp idag. Josef började gny strax efter fyra, klarvaken vid halv fem. Vi tar som regel inte upp honom innan halv sex utan försöker få honom att somna om på olika sätt. Idag kändes det lönlöst. så jag bröt regeln tog upp honom ändå. Det känns lite frustrerande när han vaknar så här tidigt för jag märker på honom att han inte sovit tillräckligt. Han blir riktigt kinkig och gnällig. Önskar verkligen att man kunde resonera med honom typ ”Du kommer ju ändå sova två timmar till om ett litet tag, varför inte vara smart och sova vidare nu istället? Ja, då kör vi på det då, godnatt”. Lägenheten kändes lite extra trång idag så vi klädde på oss efter frukost och gick ut på promenad. Vanligtvis brukar vi ta det längre fram på förmiddagen men både jag och Josef var för trött för att vara kreativa inomhus. Han somnade tämligen omgående i vagnen, fasen vad skönt det ser ut där han ligger och snusar! Vi gick upp till Mc Donalds där jag var första kunden för dagen. Köpte kaffe och nåt munkliknade och läste igenom alla dagstidningarna. Riktigt lugnt och skönt. Efter denna högst tveksamma frukost tog vi en runda i ett motionsspår som ligger i ett friluftsområde en bit bort. När Josef vaknade var han på betydligt bättre humör. Vi gick hem och åt lunch, det fick bli favoriten - vegetarisk burklasagne. Jag tycker själv att den är väldigt god, så ca var tredje tugga brukar hamna i min mun. Såg på nätet att frälsningsarmens öppna förskola hade öppet under eftermiddagen så vi gick dit. De har en liten gympasal med massa bollar som Josef älskar att leka med. En lite äldre tjej sprang runt och tjoade så Josef blev helt blyg och pappig. Träffade på min gamla bildlärare från gymnasiet som var där med sitt barnbarn. Han kände dock inte igen mig och jag låtsades som att jag inte kände igen honom heller. Det måste ju vara drygt med alla gamla elever som hejar och förutsätter att man kommer ihåg dom efter år. Vi lämnade frälsis alldeles innan sångstunden, lagom till Josefs eftermiddagslur. Även fast jag inte är kyrklig på något sätt gillar jag verkligen frälsningsarmens låtar, framförallt ”Pärleporten” . Den brukar vi sjunga hemma när andan faller på. Anna-Sara åkte direkt ut till huset efter jobbet, så jag och Josef fick tillbringa fredagskvällen på tu man hand. Vi delade på en bananomelett(!) och sen blev det bad och den sedvanliga kvällsrutinen. Josef var ovanligt pigg och höll sig vaken till strax innan åtta, sedan somnade han efter jag satt in kvällens andra vällingflaska. Själv somnade jag på soffan och väcktes av Anna-Sara när hon kom hem.

LÖRDAG

Idag har vi varit ute i huset större delen av dagen, Josef har kryptit/gått runt och inspekterat nya huset. Han verkade mycket nöjd med vad han såg! Jag tog ut Josef på en långpromenad i nya området, det är superfint här. Lugnt och rätt lummigt, med en stor och fin å som flyter ca 30 m. bakom vår lilla trädgård. Simskola kommer att bli prio-ett om några år! På eftermiddagen åkte vi ut med Josef till sin farmor och farfar igen där han skulle sova över, första gången utan oss! Jag oroar mig inte för honom, däremot för mig och Anna-Sara. Vi kände att det var dags för oss att komma ut bara vi två hand och göra lite vuxna saker, det har inte direkt varit prioriterade det här första året som småbarnsföräldrar.

Vi försökte nåt liknande för ett tag sen, men då ångrade vi oss efter några timmar och åkte och hämtade honom! Ikväll gick det bättre, så vi satte på oss finkäderna och gick ut på en lyxig restaurang. Det hela var mycket romantiskt och vi skålade för vårt nya hus och allt annat bra som hänt oss på senaste tiden. Efter middagen gick vi på bio och såg ”Flickan som lekte med elden”. En rätt ok film, men partiet med Paolo Roberto måste ju ha varit på skoj! Eller blev manuset för en stund kapat av en tolvårig pojke? Hela kvällen var i alla fall mycket fin och välbehövlig. Det var också skönt att få sova en hel natt, men tystnaden när vi vaknade av oss själva på morgonen kändes inte bra, nästan lite kusligt. Josef med farmor Eva.

SÖNDAG

Passade på att grundligt städa lägenheten på morgongen innan vi åkte och hämtade Josef hos mina föräldrar där vi blev bjuden på lunch. Sedan åkte vi ut till vårt hus tillsammans med svärfar för att mäta fönstren som vi skall byta, varpå vi blev hembjudna på middag hos dom. Trevligt nog var även Josefs kusin Erik där med sina föräldrar Christan och Stina. Erik är två år och hur skön som helst. Josef fick låna Eriks tjusiga Chevaleksaksbil som han brummade runt med på golvet. I huset bor också två hundar, Elton och Ester, som uppvaktade Josef rätt intensivt.

Han är helt orädd för djur och bara vevar bort dom när de blir lite för påträngande. Vi åkte hem vid femtiden för att äta middag. Josef hade sovit lite dåligt på dagen så han blev på riktigt dåligt humör. Inget dög och allt gick bara fel. Inte mycket man kan göra i dom här lägena, bara försöka hänga med så gått man kan. Jag plockade fram gitarren och så sjöng vi ”Krokodilen” och andra hits men responsen var minsta sagt usel. Anna-Sara fick ta läggningen idag, jag satte mig och renskrev denna dagbok.

Vill du också berätta om ditt babyliv i Föräldrar & barn? Mejla ulrika.furstenhoff@lrfmedia.lrf.se